Förra veckan fick vi på Landsjö möjlighet att besöka Evias fabrik i Lindome, söder om Göteborg. Evia bygger bland annat väggar med hampa och träfiber, och vi fick en inblick i deras produktionsprocess.

Under besöket fick vi se färdiga väggmoduler till ett LSS-boende som är klara för leverans. Målet är att ta fram ett typhus som kan fungera som grund – där Evia bygger modulväggar som är effektiva att producera och lätta att transportera. 

Evias process är fascinerande: hampan blandas med kalk och vatten i en blandare som kan hantera upp till en kubikmeter åt gången. Blandningen transporteras sedan på band ner i formar, där väggarna får torka i sex veckor. Utöver hampaväggar arbetar Evia också med träfiber, vilket ger ytterligare alternativ för energieffektiva och hållbara konstruktioner.

Fabriken producerar även koljern – grunden till Stymla torpet på Landsjö – där foamglas skärs till och plåt bockas runt och det skräddarsys på plats med genomföringar för rör, avlopp och andra installationer, för varje specifikt hus.

Besöket hos Evia gav oss mycket inspiration inför våra kommande byggprojekt och konkret förståelse för hur modulära, hållbara väggar kan förenkla och effektivisera byggprocessen. Vi ser fram emot att fortsätta utforska dessa möjligheter för Landsjös framtida husbyggen.

Vill du få mer information kring Evias produkter och projekt klicka här.

Förra veckan fick Landsjö besök av Johannes Riesterer från Eld och Lera, som delade med sig av sin expertis inom lerklining. En traditionell byggteknik som nu får förnyad aktualitet. Under dagen visade han hur man blandar ett klassiskt lerbruk bestående av lera, koskit, stenmjöl, hampa, vatten och halm, och hur detta bruk sedan används för att skapa hållbara, levande ytor både inne och ute.

Att använda lera som byggnadsmaterial har en lång historia. Särskilt i rappning av innerväggar erbjuder lera flera fördelar: materialet har goda isoleringsegenskaper även i tunna skikt, det minskar drag, skapar ett behagligt inomhusklimat och ger väggarna en naturligt levande yta. Dessutom bidrar lera till en mjuk och trivsam akustik i rummet.

Med hjälp av en kalkbruksblandare kombineras alla komponenter till en jämn och bearbetningsbar massa. Av den färdiga blandningen demonstrerade Johannes hur lerklining läggs för att ge bästa möjliga resultat. Tekniken påminner om vanlig putsning men består uteslutande av naturliga material.

På Stymlatorpet har lerklining blivit ett viktigt inslag i byggnationen. Fasaden på utbyggnaden är klädd med lerkling, och samma material används även inomhus i badrummet, hallen och sovrummet, både på väggar och i tak. Här är alla ingredienser dessutom hämtade direkt från gården, vilket gör materialet närproducerat.

Ett hållbart materialval för framtidens byggande

Att Landsjö väljer att satsa på lerklining är ingen slump. Målet är att visa hur vi kan bygga med hållbara, förnybara material som kan odlas och framställas lokalt, till och med på Landsjö. Lera, halm och hampa erbjuder inte bara klimatmässiga fördelar; de håller hög kvalitet, bidrar till ett bättre inomhusklimat och ger byggnader en estetisk och funktionell hållbarhet som sträcker sig långt in i framtiden.

Genom att lyfta fram traditionella tekniker i modern kontext vill Landsjö inspirera fler att tänka cirkulärt och lokalt när de bygger. Lerklining är ett av många sätt att visa att hållbarhet inte behöver vara en kompromiss. Det kan vara en väg till både vackrare och sundare hus.

Magasinet på Landsjö har länge varit fyllt med gamla fönster, dörrar, kakelugnar, gångjärn, element och annat byggmaterial.

Byggnaden, som tros vara byggd någon gång på 1700-talet, var från början ett sädesmagasin. Här lagrades vete och andra sädesslag – och magasinet var en viktig del i gårdens försörjning under en tid då man odlade, lagrade och levde av det som fanns på plats.

Men nu är det dags för en ny era!

Vi har påbörjat arbetet med att tömma och städa magasinet. Drömmen är att inom en snar framtid kunna öppna upp denna vackra byggnad som en plats för evenemang på Landsjö.

Vi ser det här som ett steg i att göra Landsjö ännu mer tillgängligt och levande, samtidigt som vi vårdar och lyfter fram vår historia.

Vill du följa arbetet med magasinet och få inblick i fler delar av vad som händer på gården? Följ oss gärna på Instagram eller håll utkik här på hemsidan!

Vi är glada att kunna dela med oss av en spännande nyhet: Landsjö har köpt den angränsande gården Lera. Med detta förvärv tillkommer 100 hektar mark – något som skapar stora möjligheter för framtiden.

Den nya marken innebär inte bara mer odlingsyta, utan öppnar även dörren för något vi länge planerat:
En solcellspark på ca 70 hektar här på Landsjö och 30 hektar på Lera. I samband med solparken planerar vi även för att bygga en större batteripark på Landsjö.
Med mer yta kan vi satsa större och ta ytterligare steg mot en hållbar och självförsörjande framtid. Solparken är en viktig del i vårt långsiktiga arbete med energiomställning och hållbart jordbruk.

Vi ser fram emot att fortsätta utveckla Landsjö med respekt för naturen, marken och framtida generationer.

(Bilden är en visualisering av den framtida solcellsparken.)

Nu är det dags för en liten bygguppdatering:
Väggarna och taket är på plats!

Med stommarna uppe kan vi nu börja ana hur helheten kommer att se ut när allt är klart. Det här lilla torpet är på väg att bli ett varmt och funktionellt hem med både själ och framtidsfokus.

En öppning kommer att skapas mellan den gamla delen och tillbyggnaden, vilket binder ihop huset till en helhet.

Så här är huset planerat att användas:

I den gamla torpdelen:

I den nya tillbyggnaden:

Precis som tidigare sker bygget med stor omsorg om materialval och klimatavtryck.
Vi fortsätter att arbeta med återbrukat material, naturlig isolering och ekologiska ytskikt – allt i linje med vår vision för ett hållbart Landsjö.

Vi ser med spänning på framtiden för torpet i Stymla – och vi ser fram emot att dela nästa steg med er när det är dags att inreda och göra klart!

Under 2025 har vi tagit ett stort steg framåt i vår hampaodling här på Landsjö. Efter förra årets odling på 2 hektar har vi i år sått hampa på hela 8 hektar mark – en tydlig satsning på en mångsidig och hållbar gröda.

Just nu står hampan frodig och grön på våra fält. Det dröjer drygt 2 månader innan det är dags för skörd, men växtkraften är god och vi följer utvecklingen.

Tidigare år har hampans frön resulterat i fågelmat – ett uppskattat och naturligt inslag för våra bevingade vänner.

Men blickar vi framåt, finns en ännu större vision:
Att använda hampan som byggmaterial i framtida renoveringar och nybyggen här på Landsjö.
Hampafiber har fantastiska egenskaper – det är både starkt, isolerande och miljövänligt – och vi ser stora möjligheter i att skapa hållbara hus med material direkt från våra egna fält.

Vi ser fram emot att dela mer med er när skördetiden närmar sig. Tack för att du följer vår resa mot ett mer hållbart Landsjö!

Det gamla torpet får nytt liv med hållbara material och en tillbyggnad av foamglas och industrihampa. 
Till stor del är både byggnadsmaterial samt inventarier inköpt på andrahandsmarknaden som är överskott från större byggföretag. 

Torpet: 

Tillbyggnaden:

Avlopp: 

Landsjö har fått förhandsbesked på 12 tomter utanför Norsholm varav tre har skickats in till bygglov, och målet är att använda framtidens gröna material så mycket som det går. Dessa hus kommer att byggas med hampabaserade material, kända för sina låga koldioxidutsläpp, utmärkta isoleringsförmåga och naturliga motståndskraft mot mögel, brand och väder. Hampan binder CO₂ under sin tillväxt och ger en hållbar grund för både miljö och hälsa.

Just nu byggs ett visningshus som ska stå klart redan i höst. Förutom hampamaterial kommer det att ha en bottenplatta gjord av återvunnet glas, innerväggar och golv baserade på svampmycel, ett innovativt material med utmärkta isoleringsegenskaper och som är helt biologiskt nedbrytbart. Här kan intresserade köpare uppleva den behagliga inomhusmiljön och den naturliga, varma atmosfären i ett hus byggt med dessa nya, gröna byggmaterial.

Simon Kuylenstierna, projektledare för satsningen, säger:

”Jag brinner för hampa och hållbara material eftersom de inte bara minskar vår klimatpåverkan, utan också erbjuder en genuin, naturlig livskvalitet. Som en mindre aktör ser jag detta som min möjlighet att testa och implementera innovativa byggmaterial – något som de stora, mer konventionella bolagen ofta är långsamma att ta till sig.”

Jag brinner för hampa och hållbara material eftersom de inte bara minskar vår klimatpåverkan, utan också erbjuder en genuin, naturlig livskvalitet.

Simon, som representerar nästa generation på Landsjö, har en inspirerande vision för platsen. Han ser framför sig en framtid där området runt Landsjön blomstrar av initiativ för att främja hållbarhet – en levande plats där människor samlas för att upptäcka och leka. Hans eget bidrag är att utveckla en modern jordbruksverksamhet som kan odla framtidens byggmaterial.

Bevarandet av en unik lantras har tagit form på Landsjö. Anneli Kuylenstierna är nu en aktiv deltagare i det nationella avelsprogrammet för Helsingefår. Anneli började 2021 med tre tackor och nu 2025 är flocken 13 tackor och 22 lamm. Hon betonar vikten av att bevara denna del av vårt kulturarv:

”Det känns som en ära att få vara med och bevara ett av våra svenska allmogefår. Genom vårt gemensamma arbete bidrar vi inte bara till en hållbar framtid utan också till att bevara en levande del av vår historia.”

Helsingefåret har sitt ursprung i traditionella besättningar från Hälsingland och Medelpad. De är, likt andra svenska allmogefår, väl anpassade för vårt nordiska klimat och lämpas att hålla sig i relativt små flockar och är kloka och tillgivna.

Allmogefåren är en rest av det gamla Nordiska kortsvansfåret som tidigare fanns över hela landet. Under senare delen av 1800-talet minskade antalet inhemska får och istället för de små, härdiga och allsidiga får som hållit landsbygdens folk med ull, skinn och kött, importerades raser för ökad produktion och allmogefåren konkurrerades ut.

Förutom att bevara den genetiska mångfalden bidrar Helsingefåren till att hålla vårt kulturlandskap levande. Dessa små djur fungerar som utmärkta miljövårdare genom att de hjälper till att bevara öppna naturbetesmarker, vilket är avgörande för den biologiska mångfalden.

I en ny satsning för hållbarhet och innovation har Landsjö nyligen ingått ett samarbetsavtal med Hemp Innovations, en ledande aktör inom industrihampa och bioinnovation i Europa. Avtalet markerar ett strategiskt skifte där Landsjö Säteri inte bara vill bredda sitt produktutbud, utan även bidra till en cirkulär ekonomi och ett klimatpositivt jordbruk.

Samarbetet innebär att Landsjö blir en del av ett starkt nätverk av jordbrukare som Hemp Innovations har samlat för att tillsammans utveckla hampaindustrin i Sverige. Syftet med samarbetet är att dela kunskap om hampaodling inom nätverket samt att tillsammans marknadsföra hampa som råmaterial inom olika industrier.

Mellan 2022 och 2024 har Landsjö utforskat hampa som gröda och har under dessa år odlat på cirka 1 hektar mark. Under 2025 är målet att utöka odlingen till 8 hektar med fokus på hampasorten Finola.
Under 2025 kommer även de första husen för hampabyn på Landsjö att börja förverkligas.

Genom detta samarbete hoppas Landsjö kunna bidra till en mer hållbar framtid och samtidigt stärka sin position inom den växande hampaindustrin i Sverige och Europa.